det här är mofa!

Namn: Pasi Hiihtola
Född:
1958
Bor:
På Drumsö i Helsingfors
Gör:
Musikredaktör på Yle, Sås i Sås & Kopp
Familj:
Vuxna döttrarna Fanny och Freja, 8-åriga Liv, sambo Monica
Gör helst på fritiden:
Är på lande och badar bastu
Favoritmusik:
Allt av Mozart, 70-tals progerock, Cornelis Vreeswijk, Monica Zetterlund, etc.
Rolig trivia:
har trots höjdskräck över trettio fallskärmshopp i bagaget

Foto: Ingemar Raukola

För att göra en kort historia väldigt lång...


Mitt intresse för musik väcktes redan i krypåldern. Hemma hade vi en grammofon som snurrade på mest hela tiden. Min elva år äldre bror gillade Elvis Presley, min pappa hörde på Louis Armstrong och mamma på opera. Alltså rock, jazz och klassiskt - i stort sätt samma musikaliska byggklossar som min musiksmak består av ännu idag.

Min pappa var en ivrig amatörmusiker som sjöng i manskör och spelade mandolin, gitarr och violin. Han gjorde några tappra försök att lära mej spela violin då jag var typ 7-8 år gammal, men det hela rann ut i sanden efter ett par års gnidande.

Någon gång på 1970-talet i Grankulla. Foto: Privat
Grankulla på 1970-talet. Foto: Privat

År 1970 flyttade vi till Grankulla och där väcktes mitt intresse för musik på nytt. Jag fick min första gitarr och började spela ihop med några kompisar. Vi lyssnade på musik av alla möjliga band och i den vevan stiftade jag bekantskap med en engelsk grupp som hette Jethro Tull. Deras frontman Ian Anderson sjöng och spelade tvärflöjt, och eftersom alla mina kompisar spelade gitarr, beslöt jag mej för att satsa på flöjten. Efter en tids flåsande började jag få fram toner som avlägset påminde om musik.

I Grani skolan fanns en hel del duktiga lirare och år 1974 fick vi en ny musiklärare, Barbro Bergqvist som satte sprätt på musiklivet och flera band och andra sammansättningar bildades. Min kompis Tomas Ek, som senare under många år var en känd radioröst i Yle Vega, och jag gick på samma klass och ganska snabbt började vi spela tillsammans. Tomas sjöng och spelade gitarr och piano, jag spelade flöjt och gitarr och sjöng stämmor.  

Både Tomas och jag hade redan tidigare skrivit en hel del egna sånger och nu började vi skriva sånger tillsammans. Och några år senare blev den legendariske jazztrummisen och skivproducenten Chrisse Schwindt intresserad av vår musik och ville göra en skiva. Allt som allt gjorde vi 4 LP-skivor som gavs ut på Tomas namn. Tomas gick bort våren 2020 och världen blev en tråkigare plats.

Jag (t.h.) och min kompis Kalle, ca 1975. Foto: Privat
Början av 90-talet. Fr.v. Henrik Alfthan, Pasi, Anna Gullichsen, Peik Stenberg, Rabbe Thomasson

Efter några års fumlande och famlande i kortvariga 80-talsband som Harry Lime och Zola, slank jag av en slump in i barnmusiken tack vare Anna och Alvar Gullichsen som bad mej med i ett TV program där de sjöng sina egna sånger. Samtidigt hade jag och Peik Stenberg (senare Kopp) bandat in några sånger som också, med lite god vilja, kunde klassas som barnmusik. 

Resultatet blev ett band som fick namnet APA. Vi spelade in 3 LP:skivor med egna sånger och startade 1989 radioprogrammet Radio Fnatt i dåvarande Riksradion. Anna och Alvar droppade av i nåt skede och kvar blev då Peik och jag - och då föddes, egentligen av ett misstag, duon Sås och Kopp, två kockar som figurerade i radioprogrammet och gjorde konstiga maträtter. Bland annat kokade vi soppa på spik och tillredde vind omkring ost.

Storleksordning 1996, vid tiden för det första Popkalaset

I ett obevakat ögonblick började Sås och Kopp sjunga och efter det ville folk se oss uppträda! Vi antog utmaningen och 1993 gav vi ut en kassett innehållande våra besynnerliga, sammansatta verk och följande år spelade vi första gången i Radio Fnatt en sång som blev en riktig hit, till och med landsplåga enligt vissa! Traktor Alban gavs ut på skiva vid samma tid då finland röstade om EU-medlemskap och låten nådde en bred publik, och når fortfarande, vilket har gjort att vi genom åren fått uppträda på väldigt varierande tillställningar - allt från dagisar till lantbruksmässor, boskapsmarknader, politiska jippon, femtioårskalas, studentsitsar, sillisar och andra kattdop. Många är de traktorflak som vi har stått och spelat på.

Sås och Kopp har också gjort ett antal musikaler som framförts på Svenska teatern i Helsingfors, Unga Teatern i Esbo, ett antal sommarteatrar och teatrar i Sverige och Norge.

2017 blev jag ombedd att sjunga en sång till TV-programmet Buu klubben. Sången var skriven av Mikael Grönroos, gitarristen och heavyfantasten som har skrivit ungefär tvåhundra barnsånger till Buu-klubben. Sången jag skulle sjunga spelades in i hans studio i Helsingfors. Jag gillade omedelbums Mikes sätt att spela, arrangera och producera och frågade någon månad senare om han skulle kunna tänka sej att samarbeta med mig kring ett soloprojekt jag länge gått och ruvat på - och det gjorde han! Resultatet blev skivan Liten äppeltjuv.  

Från vänster: Pasi, Pasis dotter Liv och Mikael en sommardag 2020. Foto: Monica Eklund